Färg – färggradering av diamanter
Diamanter delas in i olika typer som skiljer sig åt på atomnivå. Den vanligast förekommande typen av diamant kallas 1a och utgör den så kallade "Capeserien". Gemensamt för diamanter av typ 1a är förekomsten av kväveföreningar i kristallstrukturen. Det mänskliga ögat uppfattar det som olika nyanser av gult.
Capeskalan har etablerats för att färggradera diamanter av typ 1a. Den sträcker sig från D till Z. Vid varje steg på skalan från D-N finns utöver en bokstav också ett namn. De vitaste (mest färglösa) diamanterna får graderingen D (River).
Nedåt på skalan ökar intensiteten av gult, men även inslag av brunt, grått och grönt kan ingå. Vissa nyanser av brunt kallas ibland för champagne- eller cognacsfärg.
Utan avancerad utrustning kan viss färgton uppfattas från ca I (Top Crystal) och nedåt.
Capeskalan
Gemological Institute of Americas (GIA) färggraderingsskala, samt traditionella benämningar:
D | River | R | Mycket sällsynt vit |
F | Top Wesselton | TW | Sällsynt vit |
H | Wesselton | W | Vit |
I | Top Crystal | TCr | Mycket lätt tonad vit |
J | Crystal | Cr | Lätt tonad vit |
K | Top Cape | TCa | Tonad vit |
M | Cape | Ca | Lätt gulaktig |
O - R | Light Yellow | LY | Lätt gult |
S - Z | Yellow | Y | Gult |
Fancy Colour
Diamanter förekommer i flera olika färger. Nedan listas några av färgerna tillsammans med kortfattade förklaringar av hur färgen uppstår. Vissa färger är mycket sällsynta och därmed oerhört dyrbara. Det sägs att röda diamanter är de allra mest sällsynta.
Gula diamanter – får sin färg genom förekomst av kväve i kristallstrukturen. Skillnad görs mellan kväve i form av föreningar och kväve i form av enstaka atomer. Kanariegula diamanter, med enstaka kväveatomer spridda i kristallstrukturen, kallas typ 1b och är de mest sällsynta gula diamanterna.
Blå diamanter – får sin färg antingen genom förekomsten av boratomer i kristallstrukturen, eller högt innehåll av väteatomer.
Gröna diamanter - får sin färg genom vakanser i kristallstrukturen, orsakade av naturlig strålning då diamanten bildades.
Rosa och röda diamanter – tros få sin färg genom plastiska deformationer i kristallstrukturen, möjligen i kombination med förekomst av andra ämnen eller deformationer.
Visste du att?
Svarta diamanter är egentligen inte svarta. Det är endast så det ser ut på grund av ett stort antal mörka, opaka inneslutningar. Dessutom behandlas de ofta med grafit under högt tryck och låg värme. Grafiten pressas in i diamanten via de inneslutningar som når ytan, vilket gör att den ser mer intensivt svart ut.