Diamantens olika delar

Här kan du läsa mer om den slipade diamantens olika delar. Oavsett slipning finns det några termer som är generella. Nedan går vi igenom vad de kallas och vad de betyder för diamantens egenskaper och för hur den upplevs.

Krona och Paviljong

En slipad diamant delas upp i två huvudsektioner: kronan och paviljongen.

Kronan är diamantens övre del och inkluderar alla delar som är synliga ovanifrån. När diamanten är infattad i ett smycke är det främst genom kronan som ljus når in i stenen.

Paviljongen utgör den undre delen av diamanten. Ljus som når in i stenen bryts och studsar mot fasetterna i paviljongen. När det sedan reflekteras tillbaka upp genom kronan skapas diamantens unika glitter.

Rondist

Rondisten kan beskrivas som diamantens mitt, där kronan möter paviljongen och den är som bredast. Rondistens höjd specificeras som en procentsats av diamantens totala djup. Rondisten kan vara antingen fasetterad, helt slät eller opolerad. I vissa fall förekommer rå ytor, så kallade naturaler, på rondisten.

En mycket tjock (hög) rondist innebär onödig viktkoncentration till diamantens mitt. En mycket tunn (låg) rondist blir ömtålig och känslig för stötar.

Fasett

Fasetter är de plana ytorna på den slipade diamanten. Fasetterna har i vissa fall specifika namn, varav två följer under rubrikerna nedan. Fasetternas vinklar och placering i förhållande till varandra påverkar effekten som uppstår då de träffas av ljus.

Bordsfasett

Bordsfasetten, ofta kallad “bordet”, är den största fasetten överst på diamanten. Bordet beskrivs ofta som ett fönster in i stenen.

Ett mycket stort bord kan minska utrymmet för de övriga kronfasetterna att reflektera ljus, vilket kan leda till att diamanten får lägre briljans och gnistrar mindre.

Ett mycket litet bord kan å andra sidan begränsa både ljusinsläppet och ljusåtergivningen. Betraktas stenen ovanifrån kan den då se något mörkare ut.

Kulett

Kuletten är spetsen längst ner på diamanten. Det vanligaste idag är att kuletten utgörs av en enkel spets. Förr i tiden slipades ofta kuletten till en fasett, främst för att den då blir mindre utsatt och känslig för nagg.

En stor kulettfasett kan upplevas som ett litet hål i mitten av diamanten när den ses ovanifrån. En mindre kulettfasett eller en spetsig kulett skapar oavbruten briljans.

Djup

Djupet är diamantens höjd, från bordsfasett till kulett, i en rak linje. Djup anges i procent och räknas fram genom att diamantens djup divideras med antingen diameter (för runda briljantslipade diamanter) eller genomsnittet av längd och bredd (för trappslipade diamanter).

Djupet påverkar hur ljuset färdas och reflekteras inuti stenen. Om diamanten är för grund eller för djup kan ljuset försvinna ut åt sidorna eller nedåt, vilket minskar briljansen. Den ideala djupprocenten varierar beroende på slipning.

Ratio

Förhållandet mellan längd och bredd på slipningar som har fyra sidor benämns ratio. Smaragdslipning är en typ av trappslipning som kan få olika karaktär beroende på ratio. Ju högre ratio, desto mer avlång är stenen. Även för prinsesslipade diamanter, som ofta är kvadratiska, anges ratio då önskvärt är att den är precis 1,00.